Hem / Lärande i handeln / Handledarstöd / Avsnitt 3 – Branschkompetenserna

Avsnitt 3 – Branschkompetenserna

Kompetens för handeln

Kompetens är ett flitigt använt begrepp som kan definieras som ”förmågan och viljan att utför en uppgift genom att tillämpa sina kunskaper och färdigheter”.

De olika delarna i definitionen kan beskrivas på följande sätt:

Kunskap

Kunskap handlar om fakta och metoder. Att veta vad som ska göras och hur det görs.

Färdighet

Färdighet handlar om att omsätta kunskaperna i praktisk handling. Att göra något på rätt sätt.

Förmåga

Förmåga innebär att man med hjälp av erfarenhet, förståelse och omdöme kan omsätta sina kunskaper och färdigheter i olika sammanhang. Det handlar om att inte bara göra saker rätt utan om att också göra rätt saker.

Vilja

Det räcker dock inte med att man har förmågan att göra något, det måste göras också. Begreppet vilja innefattar attityd, engagemang, mod och ansvar.

Genom att diskutera kompetens med de studerande, kommer de se det de gör på arbetsplatsen med nya ögon. Om du är tydlig med vad som är bra och mindre bra sätt att agera i olika situationer, kommer det att bli lättare för dem att ta till sig de erfarenheter som de får på er arbetsplats.

Kompetenstrappan

Det är inte ovanligt att den som gör en självskattning av sin kompetens över- eller underskattar sin kunskap, färdighet och förmåga. Kanske går vi själva runt och tror att vi är duktiga på något, medan våra kollegor tycker att vi är rent ut sagt dåliga. Det handlar om att vi är mer eller mindre medvetna om den kompetens vi har. Som handledare kan du hjälpa de studerande som du ansvarar för att se vad de är bra på och vad som behöver utvecklas.

Processen att komma till insikt om sin egen kompetens kan beskrivas med hjälp av kompetenstrappan:

  • Första steget – omedvetet inkompetent.
    Den som står på det första trappsteget är omedvetet inkompetent. Det innebär att den personen kan så pass lite att den inte vet vad den inte kan.
  • Andra steget – medvetet inkompetent.
    Andra trappsteget når personen då den får insikten att den saknar viss kunskap, färdighet och/eller förmåga för att klara en viss uppgift. Den har fortfarande inte lärt sig det som krävs, men är medveten om det.
  • Tredje steget – medvetet kompetent.
    När personen har skaffat nödvändig kunskap och övat upp sin färdighet och förmåga, blir han eller hon medvetet kompetent.
  • Fjärde steget – omedvetet kompetent.
    Efter en tid kan personen utföra det den lärt sig utan att fokusera på vad han eller hon gör. Eftersom kompetensen kommer automatiskt och det känns naturligt, kostar det inte längre så mycket energi att utföra uppgiften.

Det finns risker både med att stå på det första och de sista steget av kompetenstrappan. Den som är omedvetet inkompetent riskerar att misslyckas på grund av att hon eller han överskattat sin kompetens, medan den som är omedvetet kompetent riskerar att inte nå sin fulla potential. Därför är det en god idé att använda kompetenstrappan med jämna mellanrum för att reflektera över sin kompetens.

Handelns branschkompetenser – butikssäljare

Yrkesrollerna i handeln kan se ganska olika ut från företag till företag men det finns många gemensamma nämnare oavsett delbransch eller företag. Branschens parter; arbetsgivarorganisationer, fackföreningar och handelsföretag, har tillsammans tagit fram ett antal kompetenser som är avgörande för att lyckas i rollen som butikssäljare.

Utöver ett intresse för och goda kunskaper om de produkter som säljs, behöver butikssäljare kunna ge en personlig service med fokus på kunden, samarbeta, kommunicera, behärska säljteknik, samt ta initiativ, organisera och utveckla på ett hållbart sätt.

Genom att använda branschkompetenserna som underlag för att diskutera de studerandes utvecklingsbehov, får de en feedback som grundar sig på mycket mer än ditt eget tyckande.

Branschkompetenser butikssäljare

Servicekompetens

Servicekompetens handlar om att vara intresserad av människor och ett driv att vilja hjälpa till. Servicekompetens är grunden för att bygga relationer och hitta tillfredsställande lösningar utifrån ett behov.

Samarbetskompetens

Samarbetskompetens handlar om förmågan att arbeta tillsammans med andra och sätta gruppens behov före sina egna. Genom att ge och ta feedback, ta del av andras kunskaper och dela med sig av sina egna skapas mervärden internt och externt.

Kommunikationskompetens

Kommunikationskompetens handlar om att förstå och göra sig förstådd. Detta sker genom att språk och uttryck anpassas till mottagaren och situation i syfte att stärka interaktionen med andra.

Säljkompetens

Säljkompetens handlar om att vara engagerad i personliga möten och påverka andra människors beslut för att skapa säljavslut.

Initiativkompetens

Initiativkompetens handlar om att arbeta proaktivt, självständigt under eget ansvar och omsätta idéer till praktisk handling.

Organisationskompetens

Organisationskompetens handlar om att se helheter, strukturera, planera och följa upp sitt och arbetsplatsens arbete.

Utvecklingskompetens

Utvecklingskompetens handlar om att vara nyfiken, se framåt, prova och lära nytt för att utveckla sig själv, sitt arbete och arbetsplatsen.

Hållbarhetskompetens

Hållbarhetskompetens handlar om att agera ärligt, lojalt och med respekt för andra utifrån arbetsplatsens värdegrund och regler. Hållbarhetskompetens handlar också om att agera på ett sätt som är långsiktigt miljö- och resursmässigt hållbart, för såväl organisation som samhälle.

Tre branschkompetenser i verkligheten

Exempel 1: Kommunikationskompetens

En kund kommer in i en skoaffär. Kunden möts av en säljare med ögonkontakt, leende ett hej. Kommunikationen är igång och säljaren anpassar sitt språk till kunden och har ett aktivt öppet kroppsspråk som gör att kunden känner sig sedd och trygg.

Exempel 2: Servicekompetens

Kunden provar flera par skor men tycker inte att de känns bekväma i lästen. Säljaren konstaterar att kunden skulle ha en annan lästuppbyggnad. Säljaren konstaterar att butiken inte själva har sådana skor men lovar undersöka om går att beställa dem.

Exempel 3: Säljkompetens

Genom säljarens behovsanalys hittar denne en alternativ leverantör vilket är en bra lösning för kunden. Säljaren tolkar köpsignalerna och det leder till ett köpavslut. Samtidigt lyckas säljaren få kunden att köpa skokräm som gör att skorna håller längre. Kunden får ett sms när skorna kommit till butiken.

Läs nästa avsnitt: Avsnitt 4 – Att lära i butik

Övriga avsnitt

Filmer i avsnittet

Butikssäljarkompetens

Dina framtida karriärvägar – yrkeskartan.se